{"id":3281,"date":"2022-06-08T12:35:31","date_gmt":"2022-06-08T10:35:31","guid":{"rendered":"https:\/\/prague.org\/?p=3281"},"modified":"2024-07-19T19:16:17","modified_gmt":"2024-07-19T17:16:17","slug":"old-jewish-cemetery-prague","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/prague.org\/sv\/gammal-judisk-kyrkogard-prague\/","title":{"rendered":"Gamla judiska kyrkog\u00e5rden Prag"},"content":{"rendered":"

Historien om den gamla judiska kyrkog\u00e5rden i Prag<\/h2>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Om du \u00e4r nyfiken p\u00e5 historia kan du forts\u00e4tta l\u00e4sa n\u00e4r vi tar dig igenom historien om den gamla judiska kyrkog\u00e5rden i Prag, en av de st\u00f6rsta judiska kyrkog\u00e5rdarna i Europa och en av v\u00e4rldens \u00f6verlevande gamla judiska begravningsplatser. Enligt National Geographic \u00e4r denna kyrkog\u00e5rd en av de tio b\u00e4sta kyrkog\u00e5rdarna i v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

Under \u00e5rhundradenas lopp v\u00e4xte kyrkog\u00e5rdens yta genom k\u00f6p av n\u00e4rliggande tomter. Men utrymmet var fortfarande inte tillr\u00e4ckligt stort, eftersom det var den enda begravningsplatsen i omr\u00e5det. Eftersom judisk sed f\u00f6rbjuder flyttning av gravar best\u00e4mde sig inv\u00e5narna f\u00f6r att begrava sina anh\u00f6rigas kvarlevor ovanp\u00e5 varandra.<\/p>\n\n\n\n

Upp till 100 000 kroppar tros ha begravts upp till 12 lager djupt i marken under 12 000 gravstenar. Detta f\u00f6rklarar varf\u00f6r kyrkog\u00e5rden ser ut som ett virrvarr av gamla gravstenar som ligger t\u00e4tt och oj\u00e4mnt utspridda p\u00e5 marken. Den betraktas som en del av Prags judiska museum, som ocks\u00e5 omfattar sex synagogor<\/a>. <\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r begravdes v\u00e4lk\u00e4nda judiska personligheter, inklusive rabbiner, entrepren\u00f6rer, historiker... Prags judiska museum f\u00f6rvaltar denna historiska kyrkog\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n

Anl\u00e4ggningen ligger i Josefov, den\u00a0Judiska kvarteren<\/a>Prag \u00e4r en judisk stad, historiskt sett \u00e4ven k\u00e4nd som den judiska staden, och grundades redan p\u00e5 1400-talet. Under m\u00e5nga \u00e5r var den h\u00e4r kyrkog\u00e5rden den enda d\u00e4r Prags judar kunde begravas.<\/p>\n\n\n\n

Mystiska historiska platser i Prag<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
\"
Historiska platser<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Prag har m\u00e5nga sev\u00e4rdheter som du kan bes\u00f6ka p\u00e5 egen hand eller boka en rundtur med ett v\u00e4lk\u00e4nt f\u00f6retag. De inkluderar katedraler och slott; monumenten och brudarna \u00e4r emblematiska platser som sticker ut f\u00f6r sin speciella historia eller som ger staden en aura av mystik.<\/p>\n\n\n\n

Tjeckiens huvudstad \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nd f\u00f6r kalla krigets mystiska d\u00f6dsfall, strider, mord och brinnande facklor. Prag har ett l\u00e5ngt och turbulent f\u00f6rflutet. Och det var sannerligen ingen \"idyll\": Den tjeckiska metropolen har upplevt m\u00e5nga konflikter tidigare, varav n\u00e5gra var avg\u00f6rande milstolpar i den europeiska historien.<\/p>\n\n\n\n

Den judiska sedv\u00e4njan till\u00e4t inte sitt folk att \u00f6verge kyrkog\u00e5rdar. Och eftersom det judiska samfundet inte fick k\u00f6pa mer mark f\u00f6r att ut\u00f6ka denna gamla kyrkog\u00e5rd, tr\u00e4ngdes massiva gravar p\u00e5 ett begr\u00e4nsat omr\u00e5de.<\/p>\n\n\n\n

Historiska fakta om Gamla kyrkog\u00e5rden i Prag<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Kyrkog\u00e5rden har anor fr\u00e5n f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1400-talet, och den \u00e4ldsta bevarade gravstenen tillh\u00f6r den judiske rabbinen och poeten Avigdor Kara, som dog 1439. \u00c5r 1784 utf\u00e4rdade kejsar Joseph II ett dekret som f\u00f6rbj\u00f6d kyrkog\u00e5rdar inom stadens gr\u00e4nser, s\u00e4rskilt i bostadsomr\u00e5den, p\u00e5 grund av h\u00e4lsorisker. Detta tvingade kyrkog\u00e5rden att st\u00e4nga, \u00e4ven om den sista av de gravstenar som sattes upp h\u00e4r b\u00e4r \u00e5rtalet 1787. <\/p>\n\n\n\n

Kort efter att nazisterna ockuperat d\u00e5varande Tjeckoslovakien 1939 f\u00f6rst\u00f6rdes synagogor och andra historiska platser, men kyrkog\u00e5rden och det judiska museets samling av artefakter l\u00e4mnades or\u00f6rda. Nazisterna hade enligt uppgift bevarat dessa tv\u00e5 platser avsiktligt i samband med planerna p\u00e5 att inr\u00e4tta ett \"museum f\u00f6r en utd\u00f6d ras\" i Prag, vilket inte blev verklighet.
<\/p>\n\n\n\n

Den gamla judiska kyrkog\u00e5rden \u00e4r en av de st\u00f6rsta i sitt slag i Europa.
<\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r \u00e4r den gamla judiska kyrkog\u00e5rden i Prag v\u00e4rd ett bes\u00f6k?<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Om du vill bes\u00f6ka denna gamla struktur eller om du f\u00f6redrar en rundtur, \u00e4r nedanst\u00e5ende platser v\u00e4rda din tid:<\/p>\n\n\n\n

Monument av v\u00e4rldsbetydelse<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
\"Judiska
Judiska kyrkog\u00e5rden i Prag<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Du kan promenera bland de \u00f6verfulla gravstenarna medan upplevelsen blir ett best\u00e5ende minne.<\/p>\n\n\n\n

Du kommer att se monumentets graveringar, varav de flesta \u00e4r av stort konstn\u00e4rligt och historiskt v\u00e4rde. Till exempel \u00e4r det en av de mest imponerande synerna n\u00e4r sn\u00f6n p\u00e5 vintern t\u00e4cker denna gamla kyrkog\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n

Kyrkog\u00e5rden anses vara helig och i samband med invigningen h\u00e5lls en s\u00e4rskild invigningsceremoni. Judiska traditioner f\u00f6reskriver att kyrkog\u00e5rden \u00e4r helig och aldrig f\u00e5r st\u00f6ras i all evighet. Att ha en begravningsplats \u00e4r av h\u00f6gsta prioritet f\u00f6r varje nybildat judiskt samfund.<\/p>\n\n\n\n

Kopplingen mellan en m\u00e4nniskas kropp och sj\u00e4l efter ett d\u00f6dsfall \u00e4r en viktig aspekt eftersom judarna tror p\u00e5 sj\u00e4lens evighet. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det inte till\u00e5tet att gr\u00e4va upp lik, dra nytta av en d\u00f6d kropp eller grav etc. i d\u00f6da m\u00e4nniskors n\u00e4rvaro.<\/p>\n\n\n\n

Judiska samfund har Chevra Kadisha begravningss\u00e4llskap som ser till att varje medlem av det judiska samfundet begravs p\u00e5 ett korrekt s\u00e4tt p\u00e5 samfundets bekostnad.<\/p>\n\n\n\n

12 000 gravstenar<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Denna kyrkog\u00e5rd har upp till 12 000 gravstenar, men h\u00e4r vilar omkring 100 000 sj\u00e4lar. Det begr\u00e4nsade utrymmet gjorde det oundvikligt att t\u00e4cka de befintliga gravarna med jord f\u00f6r att kunna placera andra ovanp\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Varje vriden gravsten p\u00e5 Europas tredje \u00e4ldsta judiska kyrkog\u00e5rd har en historia att ber\u00e4tta och skriker en sp\u00f6klik s\u00e5ng. Det finns ber\u00e4ttelser om \u00f6versv\u00e4mningar, br\u00e4nder och pogromer.<\/p>\n\n\n\n

Gravstenarna \u00e4r ocks\u00e5 en p\u00e5minnelse om 1500-talet n\u00e4r kejsar Rudolf II regerade, och inte att f\u00f6rgl\u00f6mma ber\u00e4ttelserna om judarna som f\u00f6rsvarade sig n\u00e4r svenskarna anf\u00f6ll 1648, under de trettio krigs\u00e5ren. Ja, det var m\u00e5nga ber\u00e4ttelser som de 12 000 gravstenarna tog med sig till sina gravar.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 gravstenarna \u00f6ver judar som begravdes p\u00e5 kyrkog\u00e5rden under 1500- och 1600-talen finns symboler inristade i ren\u00e4ssans- och barockstil. Motiven visar den avlidnes religi\u00f6sa status - gravstenar med tv\u00e5 h\u00e4nder tillh\u00f6rde tempelpr\u00e4sternas familj. Gravstenar med en vattenkokare eller musikinstrument betyder att de avlidna var medhj\u00e4lpare till pr\u00e4ststammen Levi.<\/p>\n\n\n\n

Gravyrerna stod ocks\u00e5 f\u00f6r familjenamn - Rabbi Loews mark\u00f6r har ett lejon medan historikern David Gans mark\u00f6r inneh\u00e5ller Davidsstj\u00e4rnan och en g\u00e5s. Motiven representerade ocks\u00e5 yrken, t.ex. en bok f\u00f6r en kantor, en mortel f\u00f6r en apotekare och en sax f\u00f6r en skr\u00e4ddare.<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4nda personer begravda<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

En k\u00e4nd person som vilar p\u00e5 denna plats \u00e4r Judah L\u00f6w, som var rabbin och en man av stor betydelse i 1500-talets Europa. De andra judarna tillskrev honom \u00e4ran f\u00f6r att ha skapat Golem, en m\u00e4rklig varelse med \u00f6vernaturliga krafter.<\/p>\n\n\n\n

Enligt legenden fungerade denna lerj\u00e4tte som ett skydd f\u00f6r det judiska ghettot mot attacker mot dess inv\u00e5nare.<\/p>\n\n\n\n

Talmudistens, filosofens och mystikerns grav \u00e4r numera ett pilgrimsm\u00e5l. Judar fr\u00e5n hela v\u00e4rlden kommer hit, s\u00e4rskilt p\u00e5 hans d\u00f6dsdag den 17 september 1609. Han s\u00e4gs ha mystiska krafter, och det \u00e4r anledningen till att man ofta l\u00e4gger sm\u00e5 papperslappar med inneh\u00e5ll och \u00f6nskningar runt honom i hopp om att han ska uppfylla deras \u00f6nskningar. Detta \u00e4r en typisk tradition p\u00e5 judiska kyrkog\u00e5rdar. H\u00e4r ligger ocks\u00e5 1700-talsrabbinen David Oppenheim begravd, David Gansa, historiker, matematiker och astronom, som begravdes h\u00e4r 1613, Rabbi Mordechai Maisel (1528-1601), en entrepren\u00f6r och inflytelserik f\u00f6re detta borgm\u00e4stare i Prags judiska kvarter. Kejsar Rudolf II gav honom s\u00e4rskilda privilegier f\u00f6r att finansiera sina trupper under krigen mot turkarna.<\/p>\n\n\n\n

Elders Zion s\u00e4gs ha samlats h\u00e4r f\u00f6r att planera hur de skulle dominera att vila p\u00e5 denna kyrkog\u00e5rd. Syftet var att redog\u00f6ra f\u00f6r de judar som d\u00f6dats under pogromerna. Detta faktum inspirerade k\u00e4nda f\u00f6rfattare som Umberto Eco, som skrev det i sin roman Los de Praga.<\/p>\n\n\n\n

Sanering av det judiska kvarteret<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Judar som invandrat till Prag fr\u00e5n andra delar av Europa sedan 900-talet tvingades bos\u00e4tta sig inom en muromg\u00e4rdad del av staden fr\u00e5n och med 1100-talet p\u00e5 grund av pogromer eller v\u00e5ldsamma upplopp som syftade till att f\u00f6rdriva dem fr\u00e5n landets huvudstad.<\/p>\n\n\n\n

Medlemmar av det judiska samfundet genomgick perioder av f\u00f6rf\u00f6ljelse och v\u00e4lvilja fr\u00e5n europeiska ledare mellan 1400- och 1500-talet. Detta \"judiska ghetto\" - som fanns mellan\u00a0Gamla stadens torg<\/a>\u00a0och Floden Vltava<\/a>-\u00f6verlevde en pest 1680, br\u00e4nderna 1689 och 1754 samt drottning Maria Theresias av \u00d6sterrike utvisningsorder 1744.<\/p>\n\n\n\n

Restriktionerna mot judarna l\u00e4ttade under Josef II:s styre fr\u00e5n 1780 till 1790. \u00c5r 1852 fick de bo utanf\u00f6r gettot och k\u00f6pa sin egen mark. Vid det laget uppgick antalet judar till \u00f6ver 10 000. Omr\u00e5det d\u00f6ptes om till Josefov, vilket ocks\u00e5 \u00e4r det judiska kvarterets nuvarande namn. <\/p>\n\n\n\n

Men vid den h\u00e4r tiden var omr\u00e5det fullt av sluminv\u00e5nare. En saneringslag undertecknades p\u00e5 1890-talet f\u00f6r att g\u00f6ra Josefov till ett bostads- och aff\u00e4rsdistrikt. N\u00e4r stadens f\u00f6rvaltare gjorde om v\u00e4gn\u00e4tet var den judiska f\u00f6rsamlingen tvungen att ge upp en del av kyrkog\u00e5rden n\u00e4r r\u00f6jningsarbetet b\u00f6rjade. Kvarlevorna gr\u00e4vdes upp och flyttades till Nefel-h\u00f6gen som gr\u00e4nsar till Klausen synagoga<\/a>. Men bortsett fr\u00e5n det var resten av kyrkog\u00e5rden en av de historiska platser som skonades fr\u00e5n rivning.<\/p>\n\n\n\n

Hur man tar sig dit<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Eftersom kyrkog\u00e5rden h\u00f6r till museikomplexet m\u00e5ste bes\u00f6kare k\u00f6pa biljetter p\u00e5 plats. Spanska synagogan<\/a>Klausen-synagogan eller Pinkas synagoga<\/a> f\u00f6r att komma in. Judiska museet ligger fem minuters promenad fr\u00e5n Jan Palach-torget i Gamla stan, d\u00e4r m\u00e5nga vandringsturer i de judiska kvarteren b\u00f6rjar. Det ligger ocks\u00e5 en kort promenad fr\u00e5n h\u00e5llplatsen Starom\u011bstsk\u00e1 p\u00e5 Prags huvudj\u00e4rnv\u00e4gsstation och Karlsbron. Du kan ocks\u00e5 v\u00e4lja att \u00e5ka kollektivt eftersom bussar och sp\u00e5rvagnslinjer avg\u00e5r fr\u00e5n Na Kn\u00ed\u017eec\u00ed ungef\u00e4r var 20:e minut. Du kan enkelt f\u00f6lja med p\u00e5 en rundtur i de judiska kvarteren som inkluderar ett bes\u00f6k p\u00e5 denna historiska kyrkog\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n

Rabbi Judah Loew ben Bezalel, \u00e4ven k\u00e4nd som Maharalen av Prag, och Mordecai Maisel, en framst\u00e5ende person i 1400-talets judiska historia, hyllas p\u00e5 Judiska museet f\u00f6r sina betydande bidrag till judisk kultur och judiskt arv.<\/p>\n\n\n\n

Mer information om biljettpriser, \u00f6ppettider (som \u00e4ndras beroende p\u00e5 s\u00e4song) och protokoll f\u00f6r gruppresor finns p\u00e5 Judiska museet i Prags webbplats.<\/p>\n\n\n\n

Efter att ha l\u00e4st den h\u00e4r artikeln \u00e4r vi s\u00e4kra p\u00e5 att du nu k\u00e4nner till historien om den gamla judiska kyrkog\u00e5rden i Prag. Som du har l\u00e4st \u00e4r den judiska gamla kyrkog\u00e5rden med \u00f6ver 10 000 begravda kroppar en av de tidigaste judiska begravningsplatserna i v\u00e4rlden, med en otrolig historia som st\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n

Bevara det f\u00f6rflutna: Avsl\u00f6jande av v\u00f6rdnaden f\u00f6r Prags judiska kvarter<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

De judiska kvarteren har en viktig plats i Prags historia och \u00e4r djupt sammanfl\u00e4tade med dess kulturella v\u00e4v. K\u00e4nda f\u00f6rfattare som Franz Kafka<\/a> har h\u00e4mtat inspiration fr\u00e5n detta historiska omr\u00e5de. Synagogan i det judiska kvarteret \u00e4r ett bevis p\u00e5 det best\u00e5ende arvet fr\u00e5n rabbinen David Oppenheim, en v\u00f6rdad person vars inflytande har gett eko genom tiderna. Denna heliga plats fungerar inte bara som en plats f\u00f6r tillbedjan utan ocks\u00e5 som en k\u00e4lla till ber\u00e4ttelser och traditioner som har f\u00f6rts vidare i generationer. Det var inom dessa heliga v\u00e4ggar som Rabbi Judah Loew, en annan framst\u00e5ende person, l\u00e4mnade ett outpl\u00e5nligt avtryck p\u00e5 samh\u00e4llet genom sin undervisning och v\u00e4gledning. Synagogan \u00e4r en levande l\u00e4nk till det f\u00f6rflutna, en plats d\u00e4r ekot av b\u00f6ner och visdom fr\u00e5n de l\u00e4rda forts\u00e4tter att inspirera och lyfta dem som bes\u00f6ker den, och ger en inblick i det rika arvet fr\u00e5n de judiska kvarteren och deras livfulla historia. <\/p>\n\n\n\n